Lyckligt lottad!

Vill ni läsa något hjärtskärande så läs den här bloggen: http://honungspojken.blogspot.com/ Jag har läst varenda inlägg som mamman till den sjuke pojken har skrivit. Det går inte att låta bli att gråta och samtidigt inse hur lyckligt lottad man är. Jag kommer ihåg hur livrädd jag var när Max var nyfödd, det kändes som att allting kunde gå fel. Hjärta, hjärna och allt annat som ska fungera och där så mycket kan gå fel. Jag var inte lika rädd när Emil föddes, kanske för att jag hade fullt upp med Max, men rädslan fanns där och lurade i bakgrunden. Man kan inte gå omkring och tänka på allt som kan hända hela tiden men man kan uppskatta det man har lite mer...